Crus

Champagne klassificerar inte enskilda vingårdar utan hela byar. Systemet, l'Échelle des Crus, graderade tidigare varje by på en skala upp mot 100 procent, en skala som formellt avskaffades 2010, men beteckningarna Grand Cru och Premier Cru lever kvar. Enligt det officiella regelverket finns 17 Grand Cru-byar och 42 Premier Cru-byar.

Regeln är strikt: en champagne får bara kallas Grand Cru om 100 procent av druvorna kommer från en enda toppby. Blandar huset byar, vilket de flesta gör, faller rätten till namnet bort. Det är därför du sällan ser ett cru-namn på en champagneetikett trots att kvaliteten kan vara mycket hög.

I Bourgogne kallas de namngivna vingårdarna climats, och de är så många och så gamla att UNESCO 2015 skrev in "Climats du vignoble de Bourgogne" på världsarvslistan. Systemet är en tydlig trappa: regionalt, by (village), Premier Cru och Grand Cru överst. Grand Cru finns i runt 33 appellationer, Premier Cru sprider sig över flera hundra climats.

Druvan skiftar med färgen snarare än med platsen: Pinot Noir dominerar Côte de Nuits röda climats, Chardonnay dominerar Côte de Beaunes vita och hela Chablis. En kuriositet på Grand Cru-nivå: byns namn försvinner ofta helt från etiketten. Det står Corton-Charlemagne, inte Aloxe-Corton. Vingården anses tillräckligt känd för att stå ensam.

Alsace har ingen Premier Cru-nivå, bara Grand Cru. Registret omfattar 51 namngivna vingårdar, fastställda i en förordning från 2011 (de första redan 1975). Bara de klassiska druvorna Riesling, Gewürztraminer, Pinot Gris och Muscat får bära Grand Cru-namnet - inte Pinot Blanc, och Sylvaner bara i undantaget Zotzenberg.

Varje Grand Cru har sin egen jordmånskaraktär, från granit och skiffer till kalksten och lera, vilket gör Alsace till en av de tydligaste geologiska smaklektionerna i Europa. Samma druva kan smaka helt olika beroende på vilken av de 51 backarna den kommer från.