Wachau

Wachaus terrasserade sluttningar vetter mot Donau, vilket förstärker solinstrålningen dagtid samtidigt som floden och de omgivande skogarna kyler ner nätterna. Denna stora temperaturväxling mellan dag och natt är central för distriktets stil, eftersom den ger druvorna både mognad och bevarad syra. Skillnaden i höjd och exponering mellan de branta terrasserna gör att mognadsgraden varierar kraftigt inom korta avstånd.

De branta terrasserna i Wachau vilar på urberg, mest gnejs och glimmerskiffer, med tunna, magra jordlager som tvingar vinstockarnas rötter djupt ner för att hitta vatten och näring, vilket ger låga skördar och den strama, mineraliska karaktär som märks tydligt i Rieslingen härifrån. På vissa ställen längre ner mot Donau finns i stället lössjord, en finkornig och bördigare jordart som ger mjukare, mer fruktdrivna viner, ofta på Grüner Veltliner. Skillnaden mellan de steniga terrasserna högt uppe och lössmarkerna nedanför floden är en verklig och avgörande del av Wachaus stilspann, från stram sten till rundare frukt.